Ja, allt har gått jättebra idag i Trelleborg. operationen var över på 30 minuter. Efter att jag varit hos Jennifer fram tills hon somnat in så fick jag vänta utanför dörren, och jag kan tala om att jag hörde värsta slurp-ljudet innefrån operationssalen...
När läkaren kom ut när allt var klart så sa han att det var rejält med "snor" bakom trumhinnorna så det var inte konstigt om hon hörde dåligt! Nu ska rören sitta helst i minst ett år, så lång tid tar det för allt att hämta sig efter så lång tid med gojs innanför örat.
När Jennifer väl kom ut så var hon jätteledsen och var rätt så orolig, och sträckte sig efter mig för hon ville upp i min famn, och hur lätt är det när man är halvt sövd fortfarande. När hon varit ledsen ett tag så kom det en jättegullig (manlig) sköterska som sa att hon ville nog sitta i mitt knä ist, så han fixade till att det funkade och sen blev hon inte lika orolig.
Men var jättelessen ändå... Inte lätt när ens barn är så upprörd och man är såååå hjälplös, usch!
Efter ytterligare en stund och hon fortfarande klagade över att hon hade ont i sitt ena öra, så fick hon lite extra smärtlindring och det var skönt för efter bara tjugo minuter så började det verka och hon lugnade sig. Och helt plötsligt ville tösabiten gå och kissa och sen fick vi gå hem.
Det blev frukost på Valen, Coffe House som bestod av en scones med sylt och cream cheese, juice och caffe latte till mig.
Så klart så blev det en runda inom leksaksaffären för att inhandla en liten belöning till fröken, inte helt oväntat blev det en Brats-docka med tillhörande sjöjungfrustjärt! (snordyr, men har man nu lovat "-Såklart du får välja vad du vill...!"så får man väl skylla sig själv...)
Kaffe och fralla hos mormor & morfar efteråt när vi hämtade Jonathan där.
Syster Yster och jag har nog insett att våra föräldrar är inte så "normala" som andra föräldrar, åter igen idag så fick vi värsta överraskningen i form av ytterligare en ganska stor gåva. Vad hade vi gjort utan dom? Vi älskar er mycket, mycket, mycket ;O)
Massor av tacksamma kramar till mamma och pappa från era döttrar // Puss
Och tack för de sporrande inläggen från alla, jag ska verkligen kämpa det är ju detta jag vill. Må bra och njuta av livet, man vet inte vad det har i sitt sköte, bra eller dåligt...
Hej, hej ;O)
2 kommentarer:
synd man inte har sån föräldrar.. fast jag har världens bästa systrar och de är värt NOG för mig....
KRAM
Jag blev nästan lite gråtig när jag läste om ert sjukbesök.. visst är hon värd den där dockan, men vad köpte du till dej själv? Underbara föräldrar är en gåva, kanske den bästa man får i livet. Kram på dej!!
Skicka en kommentar