ÄNTLIGEN......

Jaha, så har man äntligen fått tummarna loss att börja blogga.
Det var faktiskt min goaste arbetskamrat, som fick mig att starta, hon har ett helt fantastiskt sätt att skriva på och det inspirerade mig jätte mycket.
Nu ska jag sätta fart på skrivandet och bubbla iväg alla mina tankar och upplevelser, både bra och dåliga...

Mina föräldrar ska sälja sin gård och i och med det så fick jag och min syster Anette hämta hem alla våra saker (läs skit), och då hittade jag alla mina gamla dagböcker. Oj, oj, oj vad vi skrattade- faktiskt så att tårarna sprutade!!!
Snacka om att jag var dramatisk, det hade varit dramaten nästa;)
Det handlade om allt från mamma och pappa, lilla syster, skolan, pojkvänner , ovänner och mycket , mycket mer. Jag hade skrivit en dikt om hur jag kände det när våra hundar hade dött och det var nog en av de mest dramatiska poetiska sidorna av mig som kom fram då. Jag och syster Yster skrattade som sagt så att vi grät!

Idag är jag hemma från jobb för att min tös Jennifer, har ont i örat och hög feber. Det var inte en av de roligaste nättena som vi upplevde i natt, varvade vatten hämtning, lite gråt, bök och en levande kamin brevid sig i sängen. Och blev väckt klockan 8 av telefonen som ringde - där var ingen i telefonen när jag svarade -fyy...
Sen var det upp och i med lite febernedsättande i tösen. Hon påstod att hon inte kunde gå så jag fick bära henne ner till soffan, så nu ligger hon i den med filt, ett glas cola och naturligtvis ToonDisney.
Och då kunde jag få möjlighet att fixa till min blogg, sååå lite tur i oturen idag i alla fall!!

Kraamiz på Er Alla